Tufft liv på botten

Från Billdal till Donsö har 17 kilometer sjökabel förlagts på havsbotten. Det ska ge Göteborgs södra skärgård säker el. Arbetet hade hög prioritet, eftersom den gamla kabeln var i dåligt skick.

Det är en ovanligt vacker dag för att vara i slutet av februari. Solen värmer, bara små krusningar syns på vattenytan. Joakim Lindberg tittar ut mot öarna utanför Billdal, strax söder om Göteborg.

Trots det vackra vädret är han lite misslynt där han står på sin pråm ett hundratal meter ut i havet.

Han är arbetssugen.
– Något har fastnat i det rör som ska ta kabeln under havsbotten den första biten ut i havet. En sådan här fin dag utan vind, vill man vara på havet och förlägga kabel, inte stå här och vänta, säger han.

För det är vinden som är det största problemet när sjökabel ska förläggas, åtminstone i de dimensioner det handlar om här. Kabeln är 90 millimeter i diameter, med en tung stålarmering för att den ska sjunka och ligga stilla på botten, och väger därmed nio kilo per meter. En standardtrumma med tusen meter 24kV AXCLTV-kabel från Nexans väger, med trumman inräknad, 11 000 kilo.

 – Den får inte börja åka på pråmen. Blåser det mer än nio sekundmeter går vi inte ut. Ibland stannar vi iland även vid lugnare väder, om det blåst tidigare och är dyningar, säger Joakim Lindberg vid Dyk och Sjöentreprenad, underentreprenör som genomför själva förläggningen.

Det är Ellevio som ska göra sitt elnät på Onsalahalvön – Askim, Billdal och Hovås – och på öarna i Göteborgs södra skärgård mer driftsäkert. Det innebär bland annat att 145 kilometer högspänningskabel, varav 41 kilometer sjökabel, ska förläggas. Arbetet beräknas vara klart under 2020. Kabeldragningen ut till skärgården fick högsta prioritet. Planen var att börja jobbet i mars i år, men redan i januari grävdes ett 3,6 kilometer långt kabeldike från Billdals ställverk till Killingholmens strand.

– Den gamla kabeln till öarna var inte någon riktig sjökabel och hade fått repareras ofta på senare tid. Och har det väl kommit in vatten i en kabel, då fortsätter ofta problemen, säger Jörgen Blomqvist, anbudsingenjör vid Kraftringen Service som har totalentreprenad på arbetet.

Från ett ställverk nära stranden drogs två sjökablar ut i havet, de första 250 meterna i rör, lagda i ett horisontellt borrat hål under botten. En i taget drogs sedan de två 8,5 kilometer långa kablarna, parallellt förlagda på havsbotten, ut till Donsö som är en av skärgårdens största öar med närmare 1 500 invånare.

Joakim Lindberg har fraktat ner tre pontoner från hemmabasen i Uppsala och kopplat samman dem till en 11 x 7,5 meter stor pråm med en bärighet på 70 ton. Vid förläggning dras pråmen av en bogserbåt i en hastighet av 0,5–1 knop, och tusen meter kabel på en trumma ligger därmed på havsbotten på 40-60 minuter. När en trumma är tom bogseras pråmen in till i Fiskebäck, där en ny trumma lyfts ombord. En dryg timme senare är de tillbaka där de slutade.

Där tar en ny och tidskrävande fas vid – skarvningen av kablarna, ett jobb som utförs av speciellt utbildade montörer från Kraftringen Service.
– Skarvningen tar 4-5 timmar för två personer. Det tar tid att öppna kablarna och krympslangar ska värmas för att skarven ska motsvara kabelns ursprungliga skick och dragfasthet, säger Jörgen Blomqvist. Det innebär att det under vinterhalvåret bara finns tid för att förlägga en trumma per dag. Bara under långa sommardygn finns möjligheten att rulla ut två trummor.

När kablarna hade nått Donsö, fick Joakim Lindberg dra på sig dykardräkten och simma hela vägen från Killingholmen till Donsö för att se att kabeln låg där den borde. Undervattensbesiktningen av kablarna tog 2,5 arbetsdagar per förlagd kabel, tempot bromsas av att kablarna en bit ut i havet ligger djupare än 17 meter, på det djupet får en dykare bara vistas i 60 minuter, sedan måste hen upp, ofta i en–tre timmar.

– Framförallt kollar jag att kabeln inte ligger på några vassa stenar eller kanter som gör att det med tiden kan skavas hål på manteln. Då försöker jag i första hand flytta kabeln lite, eller så trär vi över ett förslutningsbart skyddsrör. Vissa känsliga ställen filmar jag också, berättar han.

Det kan vara en bra dokumentation om något händer. För visserligen beräknas den nya sjökabeln från Nexans hålla i 50 år, tack vare ståltrådsarmeringen. Men för sjökabel finns inga garantier.

– Det går inte att förutsäga nötning i havet, det finns ställen där kablarna aldrig ligger stilla. Men det tar ofta flera år innan ett fel uppstår. Då kan filmerna vara en hjälp för att veta var man ska börja leta, säger Jörgen Blomqvist vid Kraftringen.

Den första elkabeln driftsattes i mars, då den anslöts till det befintliga nätet på Donsö. Den andra driftsätts efter sommaren. När arbetet är klart år 2020, ska ytterligare 24 kilometer sjökabel ge säker el till det tjugotal öar som utgör Göteborgs södra skärgård, med runt 4 600 invånare.