FAQ – Service Elnät

Mantelprovning

Måste jag använda en speciell mantelprovningsutrustning?

• Nej, det går nästa alltid bra att prova med en 5 kV isolationsprovare (megger) om det är 12-24 kV-kabel  (10 kV provspänning från 36 kV-kabel och uppåt). Däremot kan du inte felsöka med den.

 

Jag kommer inte upp i önskad spänning.

• Du har ett eller flera mantelfel.
• Något på kabeln/avslutet med skärmpotential (t.ex. skärmtråd, yttre ledande skikt, ledande grenbyxa) har kontakt med jord.

 

 

Jag får en läckström på 10 µA/km till 1,0 mA/km.

• Avslutet sitter i en fuktig miljö nära jord. Öka avståndet/isolera och torka med värme/gasol.
• Reparation/skarv/tillbehör har inte blivit tätt vid monteringen. Läckström som ska ”krypa” en bit i fukt innan den får kontakt med jord blir svag och därmed svår att hitta.
• Mantelskadan har inte kontakt med jord, t.ex. i rör.

 

 

Hur långa kablar kan jag mantelprova?

• Det går oftast att prova längre kablar än många tror, men det tar längre tid att komma upp i önskad provspänning.
• Vid längre sträckor är det klokt att mantelprova innan varje skarvning. Vid konstaterat eller misstanke om mantelfel kan man vänta med någon skarv tills skadan är åtgärdad. På det viset slipper man felsöka på en väldigt lång kabel med ev. flera utspridda skador, vilket kan bli tidskrävande. Som ett sista steg mantelprovas hela sträckan.

 

 

Går det mantelprova kablar som ligger i rör?

• Både ja och nej.
  • Mantelprovning bygger på kontakt mellan kabelskärm och jord. Om ett mantelfel inte har den kontakten, t.ex. om skadan ligger i ett torrt rör eller hänger i luften, kommer det inte att upptäckas.
  • Många rör är fyllda med vatten och jord vilket gör att ev. mantelfel detekteras.
  • Att finlokalisera ett mantelfel i rör är svårare. Om röret är tätt, t.ex. en tryckning, är det i ändarna av röret som signalen hittas. Beroende på hur långt in i röret felet är kan den signalen vara väldigt svag. Ibland märks den inte alls.
  • Längsgående jordlina i samma rör kan påverka provning och felsökning.
  • Rör med många hål, t.ex. Snipp-snapp eller rör med otäta skarvar, kan underlätta provning och felsökning.
  • Mantelfel i rör på kabel med yttre ledande skikt på yttermanteln (TTCL) upptäcks vid provningen men har samma problem vid finlokaliseringen som ”vanlig” kabel i rör.

 

 

Räcker det att jag har tillgång till en ände på kabeln?

• Om den andra ändens skärm inte har kontakt med jord kan kabeln mantelprovas.
• Om den andra änden är nergrävd måste ändtätningen var helt tät.
• Om provningen visar på mantelfel måste man komma åt kabelns båda ändar.
  • För att säkerställa att andra änden är tät eller inte har kontakt med jord.
  • För att kortsluta två ledare med skärm för att kunna grovlokalisera. Därför är det bra om andra änden är tillgänglig och t.ex. inte uppsatt i stolpe, instoppad i ett spänningssatt fack eller ligger långt in på en kabeltrumma.

 

 

Kan jag se hur många mantelfel en kabel har?

• Nej, man kan inte se hur många mantelfel en kabel har.
• Vid grovlokalisering pekar utrustning på det mantelfelet med lägst övergångsmotstånd från kabelskärmen till jord vid mätutrustningen.
• Om det är flera fel med ungefär samma motstånd ”bakar” utrustningen ihop dem till ett fel. När man väl finlokaliserar utan att hitta något där det borde, utan långt därifrån, finns det sannolikt ytterligare skador.
  • Exempel: Det är skador 10 m från varje ände på en kabel. De har ungefär samma övergångsmotstånd till marken. Mätutrustningen kommer säga att felet är på mitten av sträckan. Väl där hittas ingenting och man får börja söka åt ena eller andra hållet tills man hittar något. Är kabeln 300 m lång går det ganska fort, är den 1 mil kan det ta en stund.

 

 

Om kabeln har flera mantelfel, vilket hittar jag först?

• Det mantelfelet med lägst övergångsmotstånd från kabelskärmen till jord vid mätutrustningen hittas först. Detta behöver dock inte vara den grövsta skadan. Det är mycket annan som spelar in; typ av mark, skadans kontakt med mark, markfuktighet, avstånd till ev. jordlina m.m.
• Mätutrustningen hittar alltså inte det närmaste felet först.

 

 

Går det mantelprova en kabel innan den är inlagd i station eller avslut är monterat?

• Ja, det funkar men det är några saker att tänka på:
  • Finns det risk att någon eller något kommer åt den andra änden vid provningen?
  • Finns det brandrisk vid andra änden? T.ex. torrt gräs.
  • Är ledarna jordade i matande ände (eller någon annanstans om ledarna är anslutna)? I en kapad kabelände kan provspänningen i skärmen nå en jordad ledare p.g.a. det korta avståndet mellan skärm och ledare. Avlägsna jordning, släpp anslutningarna eller avlägsna yttre ledande skiktet några cm i den kapade änden.
  • Säkerställ att ingen del med skärmpotential (grenformgods, slackar) på ett ev. avslut har kontakt med jord, grenar, gräs m.m.
  • De delar av kabeln som inte har kontakt med marken blir inte mantelprovade, t.ex. om det inte är återfyllt omkring en station.

 

 

Jag har hittat en skada på yttermantel. Vad gör jag nu?

• Säkerställ att det bara är yttermanteln som är skadad. Öppna och kolla. Det yttre ledande skiktet på ledarna måste vara intakt. Skarva om du är osäker. Chansa inte!
• Bygg upp ny mantel med t.ex. vulkduk.                     
• Avsluta med en omvikningshylsa – oavsett hur liten skadan varit.
  • Isolera rejält mellan skärmen och omvikningshylsan, speciellt om omvikningshylsan innehåller en aluminiumfolie.
  • Rugga alla ytor som omvikningshylsans smältlim ska greppa i, även vid överlappet.

 

Hur mantelprovar jag en kabel med ledande skikt på yttermanteln (TTCL)?

• Det tunna, ledande skiktet måste avlägsnas minst 100 mm från mantelkanten vad skarv och minst 100 mm från najningen ut på kabeln (se bild) vid avslut.
• Vid mantelskada måste det ledande skiktet avlägsnas  minst 100 mm åt alla håll.
• Skiktet kan avlägsnas med svarv (om kabeln är rund), glas, hyvel eller liknande.

Isolationsprovning

Vad är godkänt värde vid meggning?

• Det finns inget standardsvar på det, men ofta nämns följande gränsvärden:

• Lågspänningskabel:
  • Provas med 500 eller 1000 V och minst 1 MΩ isolationsresistans.
  • Viktigt att isolationsprova alla ledare mot sann jord. Även nolla och gul/grön.

• Mellanspänningskabel:
  • Många har 10 MΩ/kV provspänning som gräns. Det innebär 50 MΩ vid 5 kV provspänning, vilket i praktiken inte är speciellt märkvärdigt för den här typen av kabel.
• Yttre faktorer påverkar, t.ex. luftfuktighet, smuts och temperatur.
• Flera ledarna kan provas samtidigt om det finns jordpotential mellan dem, t.ex. genom ett yttre ledande skiktet, vilket PEX-isolerade mellanspänningskablar har.

 

 

Vad är VLF-provning?

• VLF = Very Low Frequency, växelspänning (AC) med väldigt låg frekvens, 0,01-0,10 Hz.
• Ersätter isolationsprovning med likspänning (DC, meggning).

 

 

Hur hög spänning provar jag med vid VLF-provning?

• Provspänningen utgår från U0 i nätet. 1,7 eller 2xU0 på åldrad kabel, 3xU0 på ny.
• Provtiden är 30-60 min.

 

 

Hur långa kablar kan jag prova?

• Kabelns kapacitans (beroende på längd, area, isolering, konstruktion) påverkar hur långa kablar som kan provas. Helst används 0,1 Hz men mätutrustningens kapacitet kan begränsa så en lägre frekvens krävs. Det innebär ökad provtid.

 

 

Vad får jag för resultat av mätningen?

• Provningen ger inget mätvärde utan är ett ”Go/No go-test”.
• Flera ledarna kan provas samtidigt om det finns jordpotential mellan dem, t.ex. genom ett yttre ledande skiktet, vilket PEX-isolerade mellanspänningskablar har.

 

 

Kan provet förstöra min kabel?

• Ja, VLF-spänning kan påverka redan försvagad isolering negativt. Däremot påverkas inte god isolation.

 

 

Vad är PD-mätning?

• PD står för Partial Discharge (partiella urladdningar, glimning).
• PD kan uppstå vid montagefel, skador på ledande skikt, långt gången treeing (vattenträd som utvecklats till elektriska träd) m.m.
• PD-mätning i drift (on-line):
  • Utrustning monteras vid avslutet och övervakar den i realtid.
  • Endast provning vid driftspänning.
  • Nexans har inte den här tjänsten.
• PD-mätning på spänningslös kabel (off-line):
  • VLF-utrustning används som spänningskälla.
  • Provspänning upp till 1,7 eller 2,0xU0 är det vanligaste.
  • Provet övervakas och kan avbrytas vid behov.
  • Nexans erbjuder den här tjänsten.

 

 

Vad är Tangens Delta-mätning (TD)?

• Mätning som detekterar förekomsten av treeing (vattenträd, små trädliknande försvagningar i isoleringen orsakade av fukt och elektrisk stress).
• VLF-utrustning används som spänningskälla.
• Provspänning 0,5xU0 till maximalt 2xU0 i flera steg.
• Provet övervakas och avbryts vid behov.

Jordförbindelsekontroll -Kallas även Ymer-, skärm- eller returströmsmätning.

Vad är det egentligen jag mäter?

• Mätningen jämför resistansen i kabelskärmen med alla andra jordförbindelser mellan två punkter, ofta två stationer.
  • Utanför tätbebyggt område består oftast den yttre jordförbindelsen av en längsgående jordlina.
  • Inom tätbebyggt område kan flera parallella yttre jordförbindelser påverka mätningen.

 

 

Vad får jag för mätvärden?

• Genom att dividera strömmen över hela kabeln (IYTTRE) med den totala mätströmmen (IMÄT) erhålls ett s.k. M-värde. Detta bör hamna mellan 0,3-0,9.
  • M-värde under 0,3 visar att för stor del av returströmmen flyter genom kabelskärmen.
    • Vanliga orsaker:
      • Missat att kortsluta ledare + skärm + jord i andra änden.
      • Jordlinan är inte ansluten mot jord i en eller båda ändarna.
      • Avbrott på jordlinan.
  • M-värde över 0,9 visar att för liten del av returströmmen flyter genom kabelskärmen.
    • Vanliga orsaker:
      • Missat att kortsluta ledare + skärm + jord i andra änden.
      • Kabelskärmen är inte ansluten mot jord i en eller båda ändarna.
      • Starka yttre jordförbindelser. Flera parallella.
      • Avbrott eller hög resistans i kabelskärmen.

 

 

När ska jag göra en jordförbindelskontroll.

• Den skall utföras vid nyförläggning eller om ändringar gjorts i befintligt nät. T.ex. om nyförlagd kabel skarvats mot befintlig.
  • När nya sträckor skall skarvas mot befintliga bör man börja med en kontroll av  enbart den nya biten. Då får entreprenören ett ”kvitto” på att deras arbete är korrekt utfört. Efter iskarvning mot befintlig kabel och jordlina göras provningen igen, från station till station.

 

 

Kan jag mäta fram var ett ev. avbrott på jordlina är?

• Vi känner inte till något instrument för detta. Istället brukar vi ta fram jordlinan på två ställen och lägga en sladd på marken mellan dem, koppla sladden mot jordlinan på ena stället och mäta resistansen mellan sladden och jordlinan på det andra.
  • Om jordlinan är intakt får man en jämn, låg resistans. Då fortsätter man framåt med ytterligare ett hål och upprepar resistansmätningen.
  • Får man en ojämn, hög resistans (ofta runt några hundra kΩ) i kretsen visar det att jordlinan är av. Då övergår man till halveringsprincipen tills felet hittas. Det kan bli många gropar.