Kabelvärden #2 2024: Gislaveds gröna stolthet

En AI-styrd anläggning med solceller, energilagring, snabbladdning och på sikt produktion av vätgas. Gislaved går genom sin energipark i täten i den gröna omställningen.

Det är en fyra hektar stor solcellspark som står invid väg 27 mellan Gislaved och Anderstorp som har gjort svenska kommuner och energiproducenter väldigt nyfikna. Snart kommer här att finnas närmare fyratusen solpaneler på 450 watt som tillsammans producerar cirka 2 MW el. Det är stort, men inte unikt.

Men lägg till tre containrar fyllda med nio elbilsbatterier vardera för lagring av el. Tillsammans kan de lagra närmare 2 700 kWh.

  – Två av containrarna innehåller återbrukade batterier från bilskrotar och testbilar som inte används längre. De lagrar i genomsnitt 80–85 procent av den kapacitet de hade som nya, berättar Bengt Palmquist från PLS Energy, som jobbar med energilagring.

Elfordonsladdare och produktion av vätgas
Det gör vad som händer i Gislaved ännu större. Riktigt stort blir det när man väger in att anläggningen dessutom är förberedd för produktion av grön vätgas, den CO2-snåla varianten via spjälkat vatten. I marken ligger delar av infrastrukturen som krävs, färdig att kopplas in tillsammans med en kommande produktionsenhet när marknaden bedöms som tillräckligt stor. Som en bonus står en av Sveriges första 400 kW-laddare för elfordon utanför ingången till parken.

De första planerna för parken drogs upp under år 2021. För att få kunskap, dela kostnader och förankra parken lokalt träffades parterna Gislaved Energi och PLS Energy i Hestra. Därpå bjöds en handfull företag i Gislaved in som delägare i bolaget. I dag äger Gislaved Energi och PLS Energy 34 procent vardera. Övriga partner äger tillsammans 32 procent.

Solel är en viktig del i energiomställningen. Men de tankar om återbruk som genomsyrar materialvalet i parken bidrar också till minskade CO2-utsläpp – det gällerstålstommen av återvunnen metall som finns i servicebyggnaden, de begagnade fordonsbatterierna vars livslängd förlängs med runt tjugo år likväl som Nexans AML1 kV-kabel som går mellan transformatorkiosken och växelriktaren.

Den har en yttermantel bestående av minst 45 procent återvunnen plast, CO2 snål aluminiumledare och ett nytt termoplastiskt material i isoleringen (TPI).

– Kabeln passade klockrent in i detta projekt, säger Jörgen Blomqvist, elnätchef vid Gislaved Energi Elnät AB.

Stort intresse för parken och AI-styrningen
Allt detta gör att energiparken drar till sig ett stort intresse – inte bara av stolta Gislavedbor.

– På energimässan i Stockholm visade det sig att det var många som kände till och var nyfikna på vår anläggning. Vi har även haft besök från Danmark, säger Hans Brunström vd vid Gislaved Energi.

AI-styrningen och dess påverkan på energiparkens lönsamhet är ytterligare en faktor som gör att branschen pratar om energiparken.

– AI bestämmer om den el som producerats ska lagras i batterierna eller skickas ut i elnätet, vilket avgörs av om priset är tillräckligt högt. I gengäld kan systemet också köpa energi från elnätet när elen är som billigast och lagra i batterierna för att sälja tillbaka den när priserna är högre, säger Bengt Palmquist.

Han berättar att man gjort simuleringar där elen köpts för 3–10 öre/kWh nattetid och sålts för 1,70–3,50 kr/kWh på morgonen, vilket gav fina intäkter.

– Så fort skillnaden mellan inköp och försäljning är större än 1,50 kr/kWh tjänar vi pengar, berättar Bengt Palmquist.

Får ska hålla sly borta
AI bidrar också till att anläggningen i stort sköter sig själv. Men sly- och växtbekämpning klarar inte den artificiella intelligensen.

  – Därför planerar vi i stället att anställa ett stort antal får som ska gå och beta under solcellerna, berättar Hans Brunström.

Projektet är aningen försenat, men alla inblandade räknar med att energiparken ska vara i full drift före årsskiftet.

Kabelvärden finns bara på svenska. Du kan ladda ned en kopia nedan.